Lagarna bakom personlig assistans

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kom 1994 för att ge människor med svåra funktionshinder en laglig och individuell rättighet till ett självständigt liv grundat på självbestämmande, valfrihet och integritet.
Den som är berättigad till personlig assistans ska, så långt som möjligt, kunna leva som andra i motsvarande ålder. Detta innebär inte bara att få sina grundläggande behov tillfredställda utan även möjlighet att t.ex. sköta ett arbete, göra en resa eller utöva en hobby.

För att kunna bedöma om du har rätt till assistansersättning enligt LSS görs en prövning för att se att du omfattas av lagen, har behov av stöd och service och att dessa behov inte är tillgodosedda.
För att kunna få personlig assistans ska du:

  • ha omfattande och varaktiga fysiska och/eller psykiska funktionshinder (som inte beror på normalt åldrande)
  • funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i vardagslivet och du därmed är i behov av stöd och service

Är assistansbehovet mindre än 20 timmar i veckan av *grundläggande behov är kommunen den beslutande instansen. Är behovet större än 20 timmar i veckan kan man få assistansersättning från Försäkringskassan.
Den ersättningsberättigade bestämmer själv hur assistansen ska anordnas; genom kommunen, ett kooperativ eller privat företag och har också rätt att själv bestämma VEM som anställs som assistent, NÄR, VAR och HUR assistansen ska ges.

Fotnot:
* Grundläggande behov
Rätten till personlig assistans är knuten till att något av de grundläggande behov som anges i LSS är uppfyllt. I fråga om hjälp med måltider rekommenderar RFV att utöver hjälp med själva intagandet av föda även hjälp med att ställa i ordning före och efter måltiden skall ingå. Flera av de moment som ingår i hjälp i samband med matlagning, t.ex. diskning och matlagning kan emellertid räknas in vid bedömningen av andra personliga hjälpbehov sedan bedömning av hjälp med de grundläggande behoven först är utredda.
När det gäller behov av hjälp att kommunicera med andra menar RFV att det kräver tid och utbildning att lära sig kommunicera med människor som har svåra funktionshinder. Det är viktigt att den personlige assistenten har möjlighet att följa den funktionshindrade i vardagen, i synnerhet när den funktionshindrade kommunicerar med alternativa metoder eller med uttryckssätt som kan förstås endast av den som har ingående kännedom om den funktionshindrade.
Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade ingår också i de grundläggande behov som anges i LSS. RFV skriver här att bl a utvecklingsstörda i vissa fall kan ha behov av annan hjälp än rent faktisk hjälp för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Det kan behövas kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att förmå en person att överhuvudtaget klä sig, äta, sköta sin hygien eller kommunicera. För att denna hjälp skall utgöra ett grundläggande hjälpbehov krävs att det behövs en person med ingående kunskaper om den funktionshindrade för att behovet skall kunna tillgodoses.