Lagarna bakom personlig assistans
LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
kom 1994 för att ge människor med svåra funktionshinder
en laglig och individuell rättighet till ett självständigt
liv grundat på självbestämmande, valfrihet och integritet.
Den som är berättigad till personlig assistans ska, så långt
som möjligt, kunna leva som andra i motsvarande ålder. Detta
innebär inte bara att få sina grundläggande behov tillfredställda
utan även möjlighet att t.ex. sköta ett arbete, göra
en resa eller utöva en hobby.
För att kunna bedöma om du har rätt till assistansersättning
enligt LSS görs en prövning för att se att du omfattas
av lagen, har behov av stöd och service och att dessa behov inte är
tillgodosedda.
För att kunna få personlig assistans ska du:
- ha omfattande och varaktiga fysiska och/eller psykiska funktionshinder
(som inte beror på normalt åldrande)
- funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i
vardagslivet och du därmed är i behov av stöd och
service
Är assistansbehovet mindre än 20 timmar i veckan av *grundläggande
behov är kommunen den beslutande instansen. Är behovet större än
20 timmar i veckan kan man få assistansersättning från
Försäkringskassan.
Den ersättningsberättigade bestämmer själv hur assistansen
ska anordnas; genom kommunen, ett kooperativ eller privat företag
och har också rätt att själv bestämma VEM som anställs
som assistent, NÄR, VAR och HUR assistansen ska ges.
Fotnot:
* Grundläggande
behov
Rätten till personlig assistans är knuten
till att något av
de grundläggande behov som anges i LSS är uppfyllt. I fråga
om hjälp med måltider rekommenderar RFV
att utöver hjälp
med själva intagandet av föda även hjälp med att
ställa i ordning före och efter måltiden skall ingå.
Flera av de moment som ingår i hjälp i samband med matlagning,
t.ex. diskning och matlagning kan emellertid räknas in vid bedömningen
av andra personliga hjälpbehov sedan
bedömning av hjälp
med de grundläggande behoven först är utredda.
När det gäller behov av hjälp
att kommunicera med andra menar RFV att det kräver
tid och utbildning att lära sig kommunicera
med människor som har svåra funktionshinder. Det är viktigt
att den personlige assistenten har möjlighet att följa den
funktionshindrade i vardagen, i synnerhet när den funktionshindrade
kommunicerar med alternativa metoder eller med uttryckssätt som
kan förstås endast av den som har ingående kännedom
om den funktionshindrade.
Annan hjälp som förutsätter ingående
kunskaper om den funktionshindrade ingår också i de grundläggande
behov som anges i LSS. RFV skriver här att bl a utvecklingsstörda
i vissa fall kan ha behov av annan hjälp än rent faktisk hjälp
för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Det
kan behövas kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för
att förmå en person att överhuvudtaget klä sig, äta,
sköta sin hygien eller kommunicera. För att denna hjälp
skall utgöra ett grundläggande hjälpbehov krävs att
det behövs en person med ingående kunskaper om den funktionshindrade
för att behovet skall kunna tillgodoses.
|