2012-05-10 kl 13:48
 
Ja ni, det är tur att jag är steriliserad för annars hade jag trott att jag är gravid igen. Haha. Är så väldigt känslosam, lite matt, uppochner i humöret... Skengravid, kanske? Kan ha att göra med att min lilla Alma börjar bli stor. Eller ja, hennes fysiska storlek är väldigt pyttig men hon är så framåt och tar såna enorma kliv i utvecklingen. Bitterljuvt!
Kolla här t ex, ungen står utan stöd!







First thing´s first... Liam är glad över att vara hemma i vardagen efter vår semester och på nåt underligt vis är jag det också. Det är underbart med sol och värme men jag gillar struktur och rutiner. Liam och Alma har hängt en del i lekparken nära oss och gungat och gungat och gungat...



Jag har jobbat en del förstås. Det rör verkligen på sig för Atlas nu, men i ett lagom tempo. Känns fantastiskt kul och utvecklande! Förra veckan var jag på Gotland hos två uppdragsgivare (personer med assistans) och det var hur trevligt som helst. Hade enorm tur med vädret också för solen sken och det var riktigt varmt. Gotland är, som Nynäs, himla mysigt på sommaren! Gissa om jag trots det fick hemlängtan när det kom ett mms med den här bilden? :-)



Nu när det har varit så fint väder så har jag försökt att passa på att vara ute så mycket som möjligt också. Jag och Liam har haft rätt mycket egen tid tillsammans vilket han verkligen, verkligen behöver. Det är så mysigt att vara med honom och bara hänga... Strosa mellan lekparker, åka tåg, äta glass, blåsa såpbubblor... Han kräver liksom inte så mycket annat än odelad uppmärksamhet. Han är så klok, min lille pöjk!













I måndags hämtade vi Liam tidigare på förskolan för att åka in till Stora Blecktornsparken i Stockholm. Där mötte vi upp Karolina och Knut, som bor i Småland men var på besök i huvudstaden. Det är dem vi brukar fira midsommarafton hos, förresten. Killarna började leka direkt och hade så himla kul.









Och korv måste man ju ha...







Knut och hans mamma sov över hos oss i två nätter, och igår gjorde vi en liten utflykt till hamnen i Nynäs. Steffe var på kontoret hela dagen så vi roade oss själva. Vi var på klätterställningen Hoppetossa, åt glass, kastade stenar i vattnet och bara njöt. Låter idylliskt va? Det var det också - tills Liam blev liiiite för hungrig och blev som en trotsig tvååring à la lägga sig på marken och sparka och skrika. Men ja, ja, efter ett lass köttbullar blev han sitt vanliga jag igen och de fortsatte att leka. Och leka. Och leka. Jisses vad de garvade!



Igår morse åkte besöket och vi hamnade i vardagen med jobb och förskola igen. Nu är det nog dags för en liten prommis i solen, så... Bye bye!
 
Här kan du kommentera blogginlägget!



 

Äldsta Bakåt